tisdag 10 november 2009

mitt hjärta är som en kanins ju.
det börjar krasa ihop som en frasig våffla.
klarar inte att äta upp ensam längre.
alltid jag som sätter äpplen i halsen.

alltid jag.

måndag 9 november 2009


Inget är så tyst som en tyst telefon.

Maten bränns vid.

Osmakligt att äta ensam.

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

yoga

sömn

jobb

måndag 2 november 2009

Snusk och tabu!


Det mesta känns snuskigt just nu. Drömmarna rasar samman titt som tätt medan kroppen tittar på utan att reagera. Bearnaisesås och strips blandas med tårar och spruckna blodkärl. Resultatet är en smak av skyldighet och saknad för det oundvikliga.

Vi dör lite varje dag men vi borde inte försvinna helt.
Jag är ingen robot!